Jag förstår mig inte på människor. Först säger de att det behövs klöver, men när en hederlig liten gris försöker betala sina uppköp, skrattar de.
Jag är begåvad med flaxande öron, och i våras snappade jag upp någonting som gjorde mig fundersam. Det var några tvåfotingar som suckade över hur svårt det är att få pengarna att räcka till. Jag frågade mina kollegor vad pengar är för någonting, och de sa att det är sådant vi betalar mat, kontorshyra, bränsle och allt annat med.
Jag tänkte ställa fler frågor, men de hade så bråttom så jag lät bli. I stället tog jag fram synonymordboken. Och där stod bland annat ”rikedom, kulor, klöver, pistoler, grus, flis, deg och klirr”.
– Aha! Man kan tydligen välja! Nå då så, mumlade jag glatt för mig själv.
Klöver tilltalade mig mest, så jag markberedde en bit av gräsmattan – trynet är ett effektivt aggregat för sådant arbete – och puttade ner frön. Och titta bara så mycket klöver jag fick!
– Om man har mycket klöver så är man väl rik? frågade jag kollegorna för säkerhets skull.
– Javisst!
Jubel och klang! Jag plockade rejäla buketter och trampade iväg till en bonde som säljer en massa godsaker. Jag pekade med klöven på allt jag ville ha – och det var en hel del.
Jag förstod genast det där ” trettitre och tjugo”, och plockade först fram 33 klöverblommor och sen 20 blad. Men då började herr bonde skratta. Så oförskämt!
Fru bonde hoppade precis ner från traktorn, och så började hon också skratta.
Nåväl, jag ringde mina kollegor som kom som ett skott. De hade papperslappar och runda metallplattor med siffror på, som de överräckte till herr och fru bonde.
Jag fick en nödtorftig förklaring om sedlar, mynt och klöver. Men herr och fru bonde tyckte att jag är en klok gris, som väljer lokalproducerad mat.
Jag grymtade glatt. Det är väl klart att jag vill ha mat som vuxit här! Den är både färsk och god. Jag fick följa med ut i grönsakslanden och förstod hur mycket arbete som krävs för alla godsaker jag valt.
När jag skulle stiga in i kollegornas bil överräckte herr och fru bonde en bukett kålrabbi, persilja och sallad till mig.
Jag överräckte spontant en bukett klöverblommor. Och då dög den!
Nej, jag kommer aldrig att förstå mig på tvåfotingar. Men nu blir det fest tillsammans med kollegor, småsyskon och kultingskötare.
Och mitt klöverfält, då? Tja, humlorna verkar uppskatta det, och själv tar jag en tugga då och då.
Trynhild
Inlägget Är jag rik eller inte? dök först upp på .